torsdag 28 juni 2007

Ordningsföljd.

'Fler myror är fler än fler elefanter, nej, fyra myror är fler än fem elefanter.' sa Sofia, 'Nej, man kan ju inte säga fyra myror är fler än fem.' 'Nej,' sa jag. 'Isåfall skulle man ju räkna så här,' sa hon, 'ett, två, tre, fem, ...fyra' sedan kom en liten paus, så, '...sju, ..., s..., sss, ..., åtta, ...sss, ...sex,' glatt koncentrerad fortsatte hon, ' ...tio, ...n, ...n, så skulle man räkna då!'

måndag 25 juni 2007

Språk och alfabet.

Jonathan, ovillig att skriva, har en tid muntligt bokstaverat ord. Att han använder ett alfabet som ingen annan känner till hindrar honom inte, men det kan ibland hämma andras förståelse. Vissa ord är lätta att lista ut, som att 'th-ar-a-th-on' är en bokstavering av marathon; uttrycket 'b-öh-d-m-sm-h-uh-h-å-ng' har ännu inte tolkats.

En kväll undrade P om Jonathan vill ha glass, och då sa han ett bestämt 'Djz-a, djz-a.' Att det var ja sagt med emfas kom senare fram. En annan kväll frågade P, 'Vad vill du ha att dricka, Jonathan?' och Jonathan svarade, 'Yo-gh-u-bh.' P försökte tolka, 'Menar du yoghurt?' 'Nej, jag vill ju ha jordgubbssaft!'

Kanske kastar följande anekdot visst ljus över bokstaveringen. Sofia frågade, vid en måltid, 'Vad betyder acqua på ert språk, mer än vatten?' 'Det betyder bara vatten,' svarade italienskättade P. 'Man måste ha ett språk som är till sig själv, och inte till någon annan,' menade då Sofia. 'Jag har ett språk som är till mig själv,' inflikade Jonathan, som satt brevid och lyssnade. 'Jag också,' sa Sofia.

Detta tyder på att bokstaveringarna inte avser att öka otydligheten, utan att de är på ett alfabet, ett språk, som är just Jonathans; att ingen annan lärt sig det kan han inte hållas ansvarig för. En vilja till tydlighet märks dessutom på att vissa ord med tiden fått en stavning närmare den som andra använder, som när Jonathan och Sofia fick frågan om de ville ha varsin klubba. 'Jh-a, jh-a. Ja. Ja.' svarade då Jonathan så entydigt han förmådde, och Sofia förtydligade ytterligare lite, med 'Ja betyder ja.'

torsdag 21 juni 2007

Fröken Lydén och barnuppfostran.

Under en lektion då vi talade om barnuppfostran, sade frk Lydén, 'Som förälder kan man ibland behöva ändra ett ja till ett nej, eller ett nej till ett ja. Det är i ordning, så länge man gör det med tanke på barnet.'

Blixtsnabbt for min hand upp, och nästan innan jag fått ordet, sa jag 'Jag har hört att språket bara är ett skarpt verktyg om ja betyder ja och nej nej.'

Frk Lydén var tyst en kort stund, och man kunde i hennes ansikte nästan se hur hon frammanade bilden av hr Lundin i sitt inre. Sedan sa hon, 'Det är sant, och visst är det bäst om alla ens verktyg är skarpa, men en förälders första verktyg är kärlek, inte språk. I valet mellan kärleken eller något annat verktyg, håll kärleken skarp.'

'Men om kärleken är verktyget,' undrade jag, 'vad är då målet? Vad försöker man uppnå?'

'Målet är naturligtvis kärlek.' sa frk Lydén leende, 'Kärlek är både verktyg och mål. Kanske den enda enheten som kan vara både ock samtidigt.'

onsdag 20 juni 2007

Små tal.

Sofia satt och räknade, 'Ett, två, tre,...' Sedan tystnade hon, som om hon funderade. 'Det är enkelt att räkna till noll,' sa hon så. 'Hur gör man då, då?' frågade jag. 'Då gör man så här,' sa hon, och satt koncentrerat tyst en kort stund. Sedan förklarade hon, 'Då är man tyst. Räkna till ett gör man så här,' så var hon tyst en kort stund igen, varpå hon sa, 'Ett.'

tisdag 19 juni 2007

Spels regler.

Jonathan och Leo satt hukade över några spelkort. 'Vilka är det som vinner?' undrade Jonathan. 'Det är ett spel,' förklarade Leo, 'så man vet inte vem som vinner.' Jonathan verkade acceptera att det kunde vara en karaktäristisk egenskap för spel, inte att det inte är förutbestämt vem som vinner, utan att det initialt inte är uppenbart vem som vinner, eller vilken form segern tar.

fredag 15 juni 2007

Om teknik.

Några barn spelade fotboll, och jag stod och plockade bland bondbönorna i trädgårdslandet, när herr Lundin kom förbi. 'Jag är så långsam,' sa jag, viftande med handen mot fotbollsspelarna, som en ursäkt till att jag inte spelade fotboll. 'Man måste anstränga sig så väldigt mycket för att nå ett vettigt resultat.' Herr Lundin tittade fundersamt på mig och sa, 'Visst gör ansträngning skillnad, men framgång beror på både teknik och ansträngning. Och det finns en gräns för vilken ansträngning man kan bestå, och alla består inte samma ansträngning, men en teknik kan man förmedla till de som kan lära sig, och effekterna av en teknik kan vara så stora att de inte går att mäta utan tekniken självt.'

'Vad är teknik?' frågade jag. 'Teknik är förmågan att använda verktyg effektivt,' sa herr Lundin, 'och skarpa verktyg är grunden i en framgångsrik teknik. Mitt första verktyg är språket, eftersom jag i huvudsak undervisar genom språket som lärare. Språket är ett skarpt verktyg när orden har skarpa betydelser, när ja betyder ja och nej nej.' 'Som rättspråket,' tänkte jag, och frågade, 'Var kommer ordet teknik ifrån?' Min lärare svarade, 'Teknik kommer från grekiskans texne. Den bästa svenska översättning jag har hittat är ordet färdighet. Den mån varmed man förberett sig innan man beger sig ut på en färd.'

onsdag 13 juni 2007

Skiftande betydelser.

Jonathan och Sofia har börjat variera betydelsen hos orden, så att till exempel dum betyder snäll och snäll betyder dum. På så sätt kan de säga, 'Han är jättesnäll' eller 'Hon är jättesnäll' och på så sätt få utlopp för irritation utan att formellt tala illa om någon.

På samma sätt kan Sofia därför säga, 'Du är jättedum, Jonathan,' och Jonathan svara, 'Du är också jättedum, Sofia,' och uppleva eggelsen av att vara elaka, utan att mena det, och utan att såra den andre.

Detta kan dock ibland slå bakut, då Sofia vägrade låta Jonathan låna en av hennes saker. 'Du är den dummaste i hela världen,' kastade Jonathan ur sig, men efter en stunds eftertanke insåg han att en viss tvetydighet låg kvar i luften, och tillade, 'Dum betyder dum.' Detta gav Sofia ett tillfälle hon inte var sen att uttnyttja, så hon replikerade, 'Nej, dum betyder snäll,' varpå en längre diskussion om tolkningsföreträde följde.

Därefter har det språk där dum betyder dum och snäll snäll börjat gå under namnet Rätt-språket.

En annan retorisk figur de har upptäckt ett användningsområde för är det reflexiva uttryck som belönar yttraren av ett påstående med egenskaperna uppräknade i påståendet. Jonathan säger, 'Du är mycket starkare än mig, Sofia,' följt av ett par sekunders paus, varpå han tillägger 'Den som sa det han var det!'

torsdag 7 juni 2007

Om pyramider.

En dag försökte Jonathan, Sofia och ett par av deras vänner alla klättra uppför samma sida av en träpyramid på en lekplats strax bortanför skolan, men tyvärr började det bli för trångt för dem ju högre de kom. 'Det spelar ingen roll vilken sida på pyramiden ni klättrar upp för, ni ses ju ändå på toppen,' sa fröken Lydén. Herr Lundin, som stod brevid och hörde det hela, sa 'Det kunde vara en bild för inlärning. Det vill säga, ifall kunskapen har en pyramidal struktur.' Frk Lydén log, och sa, 'Jag trodde det där sista var sådant jag brukade tillägga.'